Påväg till jobbet lite senare än vanligt. Jag har farit runt som en galning hela dagen. Började att gå hemifrån vid halv åtta till US för att göra en röntgen av hjärnan, tillbaka hem och slappa framför Greys, traska till stan och tandläkaren vilket var välbehövligt då jag inte varit där på 3,5 år. Hem återigen för att hoppas på att posten kommit. Väntade nämligen på att få kallelsen till sjukan då jag var osäker å tiden. Dessvärre hade det inte kommit något alls så tänkte ringa och höra istället, dock var telefontiden slut kl.11, alltså fem min innan jag ringt. Gå ut en tredje gång, till stan för att luncha med Maja. Sista stoppet för dagen innan jobbet var sjukan igen, denna gång för att träffa en läkare på öra,näsa,hals! Då kommer helt plötsligt inte min buss, utan den försvinner spårlöst från skylten. Klockan blir mer och mer och jag får pank. Tillslut kommer en annan buss och jag hinner fram med 5 min marginal. Får komma in direkt för att göra ett hörseltest. Sen var det bara att vänta, vänta och vänta! 40 min senare får jag äntligen komma hem till läkaren. Fick göra en massa tester utan att de egentligen hittar något. Så nu är det bara att vänta tills det blir bättre ungefär, tack så jätte mycket igen! Känns som de tror att man bara hittar på, fattar inte hur allt kan se så bra ut när det inte känns så?

Nästan en hel arbetsdag gick åt till att flänga och fara , men ändå skönt att kolla upp allt ordenligt. Nu blir det iaf jobb fram till 21!